Falu gruva och Kopparbergslagen. Kopparn i Falun var åtråvärd för kungen för att göra mynt och för kyrkan för att gjuta klockor. Efter 1000 år av kopparhantering återstår bara en enda produkt med råvara ur gruvan - röd målarfärg. Men hela bygden runt Falun bär ännu spår av kopparhanteringen. Slagghögar, bebyggelse och till med hela odlingslandskapet formades på industrins villkor.

Grimeton är en unik radiostation i Halland. Den byggdes 1924 främst för att skicka telegram över Atlanten och är i dag den enda som finns kvar av ett världsomspännande nät storradiostationer - och den fungerar fortfarande. Stationen utsågs dessutom år 2004 till ett av Sveriges världskulturarv. En film av Johan Forssblad från 2005.

Svensk serie som berättar om olika industriminnen. Karlskrona byggdes som varv och bas för svenska flottan i slutet av 1600-talet. Än idag i full verksamhet med modern tillverkning och marint liv i den ursprungliga örlogsmiljön. I 1600-talsstaden Karlskrona byggs inte längre segelfartyg i ek eller krigsfartyg i stål utan moderna korvetter i smygteknik byggda av kolfiber och kompositmaterial.

Svensk serie som berättar om olika industriminnen. Detta avsnitt: I Norbergs bergslag finns de äldsta spåren av industri i Sverige. Utgrävningar visar att järnhanteringen här var igång redan på 1100-talet. Sedan följde åtta hundra år av verksamhet innan industrinedläggningarna slog hårt mot Norberg under 1980-talet. Nu har den gamla gruvlaven blivit lokal för moderna kulturfestivaler och i skogen utanför Norberg görs försök med att tillverka järn som på medeltiden.

Svensk serie som berättar om olika industriminnen. Del 5 av 12. Frövifors pappersbruk i Närke är i välbevarat skick ungefär som det såg ut för hundra år sedan. Det gamla bruket ligger alldeles intill det nya. Där vid Bårsån låg en gång ett järnbruk. Efter 1800-talets stora bruksdöd byggdes i stället pappers- eller glasbruk på de gamla bruksplatserna för att utnyttja kraften i de forsande bäckarna och den arbetskraft som järnbruken en gång lockat dit.

Sjuhäradsbygden har haft textilindustri sedan 1600-talet. Trots kriser och problem överlever industrin tack vare sin idérikedom och förmåga att anpassa sig till nya tider. Där det förr gjordes gardiner vävs nu teknisk textil för växthus och knalleföretagen finner nya sätt att sälja sina varor.