El Bulli: Berättelsen om en dröm

År 1956 köper familjen Shilling mark i Cala Montjoi. År 1981 tar elBulli sina första steg som restaurang. Juli Soler tar över positionen som restaurangchef år 1981. Två år senare kommer Ferran Adrià in i bilden som lärling.

Ferran Adrià står som ensam kock år 1987. Samma år bestämmer han sig för att gå ifrån kokböckerna och följa sin egen stil. Han hittar den genom att hämta inspiration från det traditionella köket i sin omgivning, dess produkter, matlagningstekniker, såser, garneringar...

Efter några år av traditionell, inhemsk matlagning börjar en mer personlig stil ta sin början. Den här vägen leder till nyskapande matlagning och målet att uppnå absolut kreativ frihet. De första kreativa processerna föds. Menyns uppbyggnad lyfter fram uppkomsten av tapas, och dessertvagnarna försvinner för att ge plats åt desserter upplagda på fat.

Den tekniska forskningen och begreppsforskningen inleds, vilket troligtvis är den viktigaste vändpunkten för elBulli. Ferran Adrià och hans team arbetar på forskning av nya tekniker, begrepp och utföranden som skulle leda till en mängd nya recept. Etableringen av symbiosen av sött och salt äger rum, tillsammans med uppkomsten av dekonstruktion och minimalism.

elBulli får sin tredje Michelinstjärna. Inom den tekniska forskningen och begreppsforskningen hittas en ny teknik för karamellisering, vilket leder till utvecklingen av nya bakverk, varmt gelatin, varma skum och gelatinpulver.

Investeringen i kreativitet ger resultat. En permanent workshop grundas i Barcelona. Senare öppnar de Bullicarmen, elBullis högkvarter. Dessutom försvinner menyn och lämnar avsmakningsmenyn som enda alternativ. I köket utvecklas en ny panering och sodasifoner används för att skapa kolsyrade drycker.