S1, A4: Med Carnegie-kören samlad är det dags för det hårda arbetet att börja. DYC påbörjar ett strängt repetitionsschema och herr White tar in en gästdirigent för att få barnen redo. Förväntningarna på Carnegie ger vika för känslor av press. Precis när allas individuella egon måste åsidosättas kämpar medlemmarna om uppmärksamhet, solon och rampljus. DYC är värd för en danstävling och en session om mental hälsa som uppmuntrar barnen att komma samman som en familj. Samtidigt pratar herr White om det stora ansvaret i sitt jobb. Självklart måste han pressa barnen till storhet, men viktigast av allt måste han vara närvarande i deras liv. Kommer DYC kunna kliva fram och komma samman som ett lag innan denna möjlighet som bara kommer en gång?