Lucrecia mördas i den övergivna nattklubben Four Roses i Madrid den 13 november 1992. Den dominikanska gemenskapen fördömer det som en krönika om ett förebådat dödsfall. Det som började som ett kvartersbråk mellan dominikanska invandrare och lokala invånare enar högerextremistiska grupper. I flera veckor före brottet fyller de staden med affischer: "Stoppa invandringen!", "Spanjorer främst!"

Patronhylsorna på brottsplatsen är nyckeln till att identifiera förövarna. Tvivel uppstår om huruvida mordet begicks av radikala högerextrema ungdomar eller om det var en uppgörelse mellan dominikaner, tills en internrapport från civilgardet tar utredningen i en ny riktning. Samtidigt reagerar landet på brottet med de största antirasistiska demonstrationerna i Spaniens historia.

De misstänkta vittnar i domstol medan hela landet följer fallet med häpnad. I aldrig förr visat arkivmaterial får vi bevittna det rättsliga förhöret där de fyra anklagade talar om de influenser och motiv som ledde dem till att delta i mordet. Förövarna berättar med egna ord om händelserna som inträffade natten den 13 november.

Två år efter mordet äger rättegången rum, med enorm medial uppmärksamhet. Påtryckningarna på de fyra åtalade i fängelset ökar inför rättegången, vilket får en fundamental och oförutsedd inverkan på resultatet. Själva statens roll, via dess säkerhetsstyrkor, ifrågasätts. Domstolen utfärdar en dom som skapar ett prejudikat i landets historia.